Psykolog är ett generalistyrke och en psykologutredning kan i princip bestå av allt, från mycket specifika frågeställningar till omfattande utredningar.

Privat är frågorna oftast kopplade till relationer och det egna välmåendet, medan man inom skolan har siktet inställt på läsning, skrivning, inlärning och socialisering. Inom näringslivet är fokus i stället inställt på personlighet och begåvning.

Den här uppdelningen kan verka självklar om man uteslutande ser till sammanhanget. Men det ger en missvisande bild av individen som helhet. Framför allt blir tyngdpunkten lagd uteslutande på situationens krav på individen, medan man missar att se till vilka faktiska resurser människan i sin helhet förfogar över.

Som legitimerad psykolog med femton års erfarehet som konsult inom HR och utbildning, har jag lärt mig att både styrkor och svagheter oftast gömmer sig i helheten. Det är inte exakt det ena eller det andra som är avgörande, utan avgörande är summan av allt. Lösningen är alltså en psykologutredning som tar sig an helheten, mer än att hitta exakt de rätta egenskaperna.

Vad vi än gör - eller har svårt att göra - är resulatat, inte av en isolerad färdighet, utan av helheten. Denna helhet är inte som en snårig skog av olika egenskaper, omöjlig att få grepp om. Den är i stället som en lång kedja av aktiviteter, där resultatet av vad vi än gör aldrig blir mer hållbart än kedjans svagaste länk.

Många rekryteringar som går fel misslyckas inte för att kandidaten saknar rätt styrkor, utan för att han eller hon hade svagheter inom områden som ingen såg som viktiga. De flesta som hoppar av gymnasiet har inga inlärningssvårigheter. De skanar varken talang eller begåvning, deras svagaste länkar finns inom helt andra områden.

Så i stället för att leta efter det ena eller andra stora felet, eller den mesta fanstastiska egenskapen, gäller det att känna till vilka länkar kedjan består av och sedan en i taget checka av dem så snabbt och precist som det bara går.

Att en person har de meriter, de specifika kunskaper och den generella begåvning man förväntat sig, säger relativt lite om hur denna person kommer att fungera i sin helhet och i ett större sammanhang. Rent statistiskt tror jag många företag skulle tjäna mest på att anställa den med bredast generella kompetens och den mest sammanhängande kedjan av intakta förmågor, än den som har för uppgiften snävast och mest specifika kunskaper och erfarenheter. Ser man kunskap och förmåga som en sammanhängande kedja gäller ju, att ju starkare länkar, desto större krav ställs på att de svagaste verkligen håller.

Att någon inte förfogar över exakt det verktyg situationen i vanliga fall ställer krav på, är heller inte det samma som att personen i fråga inte kan. Frågan är alltså inte om, utan hur, just jag - med de resurser jag har - ska klara de utmaningar situationen har att erbjuda.

Framför allt är detta uppenbart inom privatlivet och i skolan, där vi ju alla någon gång är tvungna att befinna oss. Vi är de vi är och det gäller att göra det bästa av de resurser vi har till vårt förfogande. Exakt samma sak gäller inom näringslivet: