Psykologisk och pedagogisk utredning med utgångspunkt i läs- och skrivsvårigheter / dyslexi och relaterade kognitiva förmågor

Ladda hem en omfattande beskrivning av utredningen här.

Sammanfattning

Tyvärr väntar både skola och föräldrar många gånger alldeles för länge med att initiera en utredning, oftast motiverat med att man tror att problemen ska växa bort. Visserligen rätar utvecklingsrelaterade svårigheter oftast ut sig, men medfödda funktionhinder växer inte bara bort hur som helst. Det som mer troligt händer är att barnet lär sig dölja sina bekymmer.

Det vanliga är sedan att dyslexiutredningar och psykologutredningar görs var för sig, ofta av olika professioner. Detta är både tidskrävande och omständigt. Det behövs oftast bara tre enkla test för att konstatera om någon har dyslexi*, resten av testerna försöker ta reda på vad det beror på. Att någon har dyslexi kan alltså i princip konstateras av klassläraren eller skolans speciallärare med hjälp av exempelvis DLS, det är både snabbt, billigt och enkelt.

Givetvis är dyslexi många gånger utgångspunkten för en utredning som görs på initiativ av skolan och utifrån de krav som ställs på barnet i just denna miljö. En psykolog kommer oftast in i bilden lite senare. Men sett till hela barnet, och alla de sammanhang som barn befinner sig i och måste lära sig bemästra, är dyslexi i grunden en helt godtyckligt vald utgångspunkt. Man skulle lika gärna kunna ha barnets kamratrelationer, grovmotorik eller andra kognitiva förmågor som utgångspunkt för en utredning.

Det bästa och snabbaste vore om alla dyslexiutredningar redan från början inkluderade en fördjupad kognitiv och motorisk utredning. Dels för att det bara behövs ett fåtal kompletterade test för att få en relativt god överblick. Men mest för att det är ytterst osannolikt att de sekundära grundproblem man kopplar till förekomsten av dyslexi enbart har med dyslexi att göra. Dessa symptom passar tvärtom in på en rad andra problembilder och att man kopplar dem endast till dyslexi är både godtyckligt och saknar egentlig grund.

Den egentliga poängen med en utredning är alltså inte att ställa en diagnos, utan poängen är att ta reda på varför. Och för detta är en psykologutredning ett alldeles utmärkt verktyg.

Här måste sägas, ett WISC-test är ingen psykologutredning, det är ett intelligenstest. Vad som ska testas är mycket mer omfattande än så. En utmärkt beskrivning av syftet med en psykologutredning i skolan är A. Schmedlers sammaställning för Socialstyrelsen, som kan laddas hem från deras hemsida. Det är så en psykologutredning i skolan ska se ut.

* Se exempelvis Tops, W et al (2012) Identifying students with dyslexia in higher education